Är chefslösa organisationer framtiden?
Det talas om chefslösa organisationer som om de vore radikala experiment. Men kanske är det inte strukturen som är radikal utan vad den avslöjar. När vi tar bort den hierarkiska kulissen står något där som alltid funnits, men som vi alltför sällan vågat betrakta: vårt kollektiva ansvar och gemenskapen för en hållbar organisation.
Forskningen är tydlig. Självstyrande modeller fungerar endast när tre element är stabilt närvarande: psykologisk trygghet, radikal transparens och ett delat, moget ansvar. Edmondson, Laloux, Pearce. Olika språk, samma slutsats: autonomi kräver ledarskap. Men inte det gamla, traditionella ledarskapet byggt på ensidig styrning och formella mandat.
Det kräver ett ledarskap som utvecklar människor, inte styr dem.
Ett ledarskap som skapar mod, inte beroende.
Ett ledarskap som bär kulturen. Inte titlarna.
Ett ledarskap som utvecklar strukturella förutsättningar, principer och en glasklar riktning.
Det är därför coachande ledarskap inte bara är en metod i sammanhanget. Det är en strukturell och avgörande förutsättning. Det är det enda ledarskap som förmår att skapa och underhålla den mognad som självstyre kräver: ansvarstagande, dialogförmåga, perspektivbredd och en kultur där människor frigörs att fatta beslut och stå i dem.
Utan den förmågan reduceras chefslöshet lätt till en romantisk idé och blir snabbt feltolkat som ”beviset” på att modellen inte fungerar. När det egentliga problemet inte är frånvaron av chefer, utan frånvaron av ett ledarskap som förmår bära den nivå av ansvar, engagemang och kollektiv riktning som krävs för att organisationen ska nå sina långsiktiga mål och samtidigt hålla nere personalomsättningen.
Chefslöst är inte för alla
Chefslöshet passar inte alla organisationer. Och det ska det inte heller. Organisationer med låg tillit, splittrad kultur eller svajigt ansvarstagande går sönder av för mycket autonomi. Där är hierarkier stödben, inte hinder. Att avskaffa dem utan att först mogna människorna är som att ta av stödhjulen för att få cykeln att s mer avancerad ut.
Chefslöshet fungerar bara när ansvar är tränat, inte påbjudet. När människor förstår helheten, inte bara sin roll. När transparensen är verklig, inte periodiskt selektiv. Det är en modell för mogna system. Inte en genväg för att skapa engagemang.
Metoden pekar ändå mot något viktigt: framtidens organisationer kommer behöva mindre styrning och mer samskapande. Mindre kontroll och mer kompetens. Mindre hierarki och mer riktning byggd tillsammans. Varför? Därför att kraven på effektivitet och leverans accelererar snabbare än den hierarkiska ledaren mäktar med att styra.
Cordial AB – ett exempel som visar att det går
Mitt i alla teorier finns också praktikerna. Cordial är en av de få organisationer som inte bara experimenterat, utan konsekvent byggt en chefslös modell under 25 års tid. Med transparens som vardagslogik, ansvar som kultur och mod som hantverk har de visat att chefslöshet inte är frånvaron av ledarskap – det är fördjupningen av det. Nyckeln? De gör det på sitt sätt.
Man ska inte kopiera Cordial. Men man behöver förstå vad deras resa bevisar: chefslöshet som grund fungerar långsiktigt och förenar affär och kultur. Det är ett tydligt tecken på vilken framtid som väntar de organisationer som vill mogna och vilken sorts ledarskap den framtiden kräver av oss redan nu.
Nathalie Bishop
VD, Holmberg & Friends